Byggnader & Kulturmiljöer

Hembygdsgården Sannagård ägs av Vinberg-Ljungby hembygdsförening. Gården består av en hallandslänga, uthus med loge, stall och drängkammare. I en arkivbyggnad finns mycket sparat som t. ex. tidningsurklipp, skolfoton, konfirmationsfoton, föreningsarkiv, kartor med mera. Öppet under Ekomuseets dagar första helgen i augusti. I uthusen är det loppis lördagar i maj, juli och augusti.  

Olofsbo hembygdsgård, Staffens, är en välbevarad kringbyggd hallandslänga med ett av de största halmtaken i Sverige. Här har tiden stått stilla sedan de sista brukarna lämnade gården i början av 1960-talet. En stiftelse förvaltar gården som också är ett byggnadsminne. Staffens har öppet hus första söndagen i juli varje år samt öppnar upp för visning under Ekomuseets dagar första helgen i augusti. Då kan du titta in i häbbaret, en del av boningshuset som är bevarat som ett museum, men också grå runt i trädgården, stall, ladugård och magasin med utställning av gamla lantbruksredskap.

Granne med Katrinebergs Folkhögskola och precis utmed vägen mellan Falkenberg och Vessigebro hittar du Larsagården. Från början låg gården i Köinge men flyttades på 1950-talet till sin nuvarande plats. Larsagården består av två gårdar som är byggda så att de bildar en fyrkant med gemensam gårdsplan. Den äldre bostadshalvan är en ryggåsstuga från 1750-talet. Uthusen är från samma tid medan den nyare bostadshalvan är från 1880-talet.

Här hittar du inte bara vacker natur, Yttra Berg är en plats full av historia. Du finner mängder av spår från svunna tider och de generationer som har brukat jorden i generationer och format landskapet. Ett litet gårdsmuseum berättar om livet på gården. Välkommen I Yttra Berg möter du ett gammaldags landskap, med hamlade träd, slåtterängar, odlingsterrasser och fägator. Det här ett utflyktsmål som passar hela familjen. Välj en promenad med lagom längd, du kommer bli hänförd av skönheten i landskapet. Låt barnen springa runt på det gamla gårdstunet och lär dig mer i museet. Picknickplats finns både vid parkeringen och på gården. Toalett finns vid Aronsgården. Museum på gården Aronsgården som står mitt i reservatet har anor från 1600-talet och ägs av Naturvårdsverket. Bonings­huset som står där nu är från 1818. Den omålade ladugården flyttades till Yttra Berg från Sjöred i Abild 1992. Här inne finns ett litet museum med en utställning om platsens natur och kultur och om det forna jordbrukets göromål. I en lyssnarstudio kan du höra berättelser från trakten. Museet är alltid öppet, lampor tänds automatiskt när du kliver in. Fyra naturstigar Här kan du gå fyra väl utmärkta naturstigar som varierar i längd från en till två och en halv kilometer. Längs vägen lär du dig om platsens naturvärden och kulturhistoria. Du hittar runt med hjälp av broschyren som finns vid informationstavlan på parkeringen och i gårdsmuseet. Gamla spår Jordbrukslandskapet är i stort bevarat från tiden före 1800-talets skiften. Det är både backigt och stenigt vilket gjort att generationer av bönder fått anpassa sig efter terrängen. De har odlats på nästan varje möjlig yta. Landskapet är faktiskt en av länets (och landets) mest innehållsrika när det gäller fornåkrar. Gällareds hembygdsförening sköter idag om markerna på traditionellt vis. Till exempel hålls det ett årligt slåttergille med välslipade liar och fyllda kaffekorgar.

Hindströmsgården är innerstadens äldsta trähus och är bevarat som museum. Bostadshuset byggdes troligen på 1700-talet och har klarat sig ifrån alla stadsbränder som härjat i Falkenberg sedan dess. Storgatans charmigaste Går du längs med Storgatan lägger du märke till hur det lilla gröna trähuset följer den krokiga gatan. Ingen vet när byggnaden är uppförd men i mantalslängder från 1700-talet kan vi utläsa att en äldre före detta soldat, Julius Wintzen, bor på gården. Huset berättar Gården har fått sitt namn efter kakelugnsmakare Elof Hindström som köpte ena halvan av gården 1897. Tidigare kallades den bara för ”69:an” efter sin adress. Huset var länge ålderdomligt inrett, i början av 1900-talet fanns varken rinnande vatten eller el. Maten lagades på trefot över en öppen eldstad och golvet var täckt av tegel och kullersten. Bevarat som museum 1969 köpte Falkenbergs kommun huset som nu är en del av Falkenbergs Museum. Huset används i museets skolverksamhet men även vid olika stadsvandringar.

I det gamla gästgiveriet från 1700-talet har det serverats mängder av god mat och nybryggt kaffe genom åren. En charmig miljö med en solig och skön bakgård. Falkenbergs äldsta Falkmanska ligger i Gamla stan och är ett av Falkenbergs äldsta hus. Det byggdes i början på 1700-talet av Sören Sörensson, som senare blev borgmästare. Hans son Hans Falkman har gett byggnaden sitt namn, Falkmanska. Gästgiveri Staden hade vid denna tid bara ca 450 invånare. Att man ändå ville satsa på krogar och gästgiverier berodde troligtvis på konkurrens från Halmstad och Varberg. Dessa städer hade hotat att helt utplåna Falkenberg från kartan.

Det gamla varmbadhuset i Falkenberg är nu kulturskola men den vackra exteriören är densamma som när huset byggdes på 1910-talet. Bad och bastu Falkenbergs varmbadhus stod klart 1915. Hit kunde Falkenbergarna komma för att tvätta sig och bada bastu. Under 1800-talets mitt spred sig förståelsen av att renlighet, rent dricksvatten och sophantering skyddade mot sjukdomar och därför byggdes många badhus under den här tiden. Falkenbergs första spa Badhuset var öppet alla vardagar och här kunde gästerna få flera olika behandlingar, till exempel karbad, bastu, tvålmassagebad och elektriska ljusbad. Enligt badhusets broschyr från 1915 innefattade ”Badstu (billighetsbad)” av- och påklädning under läktaren, uppvärmning i bastu, tvagning samt dusch och bassäng. Badandet fick pågå i högst en timme och hela proceduren kostade 35 öre. Nytt badhus När Klitterbadet byggdes om till inomhusbad 1983 lades verksamheten ner. Huset blev då kulturskola och över den gamla bassängen finns nu ett orkesterpodium. Utvändigt ser huset däremot likadant ut som när det byggdes.

Mitt i Gamla stan finns en grön, skön plats med träd och planteringar. Slå dig ner i Rosariet och njut av de vackra och väldoftande rosorna. Gamla tiders centrum Kring S:t Laurentii kyrka låg stadens centrum till mitten på 1700-talet, då det nya torget med ett rådhus byggdes längre norrut vid Storgatan. Södra delen stensattes 1868 med klappersten och resterande delar anlades som park 1881, Laurentiiparken. När järnvägssträckningen genom Falkenberg ändrades 1936 innebar det att spåren anlades vid Gåsatorgets norra del. Järnvägsspåren avlägsnades i samband med att järnvägen drogs utanför staden 2008. Myllrande mötesplats Gåsatorget börjar nämnas på kartor från 1650. På torget sålde man gäss, därav namnet. Här var förr i tiden en naturlig samlingsplats med skola och rådhus. På torget fanns en brunn där man kunde hämta vatten och vattna boskapen. Runtom bodde olika slags hantverkare som t.ex. krukmakare, linnesömmerskor, fiskare och bagare. Besök parken Laurentiiparken med träd och planteringar är bevarade och utökades 1988 med Rosariet, en vacker plantering där du kan njuta hela sommaren av doften från åttio olika rosensorter. Denna del av staden kallas idag Gamla stan. Den låga trähusbebyggelsen här är främst från 1800-talet.

Här arbetade man i nästan hundra år med att röka fisk och kött. Om du går riktigt nära den gamla träfasaden kan du känna lukten som fortfarande sitter kvar i väggarna. Gård med historia Sjöbergsgården är den enda stadsgård i Falkenberg som är fullt bevarad med alla ekonomibyggnader. Den långsmala tomten sägs ha varit bebyggd sedan åtminstone slutet av 1700-talet. Gården ligger intill Storgatan som har medeltida anor. Den har behållit sin ursprungliga form med bostadshuset mot gatan samt en kringbyggd gårdsplan som avskiljs från odlingstäppan med en uthuslänga. Så här såg de flesta av stadens gårdar ut under 1800-talet. Rökeri i 100 år Namnet Sjöbergs laxrökargård kommer från familjen Sjöberg som köpte gården på 1830-talet och bedrev laxrökeri här mellan 1857 till 1955. Jordbruket lades ned på gården 1888 och man satsade fullt ut på laxrökningen. Rökhuset ligger längre ned på tomten, nära Ätran. Om man tittar in kan man se eldstaden där man eldade ris och spån för att få röken som gav fisken sin smak. Rökningen gjorde också att den höll längre. Promenerade man runt i staden kunde man mötas av doften av enris och rök som strömmade ut från rökhusen. Bevarat för framtiden 1971 köpte kommunen gården av dåvarande ägaren Hildur Borgström. Du kan bara se fasaden av rökeriet som veter mot Hamngatan och gården är inte öppen för besök.

S:t Laurentii kyrka är Falkenbergs äldsta byggnad och har en spännande historia in i vår egen tid. Det är en mycket populär kyrka för dop och vigslar. Anor från medeltiden Kyrkans äldsta delar är från 1300-talet och de tjocka murarna tyder på att den skulle kunna användas som försvarsborg mot fienden. Under krigsåren på 1500-talet brändes kyrkan ner, men byggdes upp igen. Tornet kom till på 1700-talet. Kyrkan blir biograf När den nya kyrkan byggdes 1892, övergavs S:t Laurentii som då varit huvudkyrka i över 500 år. Kyrkan användes därefter som gymnastiksal, tennisbana, brottarhall och biograf. Efter omfattande restaureringar på 1920-talet återinvigdes den som kyrka. Då upptäcktes vackra väggmålningar från 1500-talet och takmålningar från 1700-talet.

Falkenbergs kyrka är byggd i nygotisk stil och ritad av Adrian C. Peterson. Den har granitfasader med utsmyckningar i betong och invigdes 14 oktober 1892. Kyrkan ersatte då den äldre Sankt Laurentii kyrka som församlingskyrka. Kyrkan har genomgått två invändiga renoveringar. 1958 omvandlades interiören efter den tidens ideal, med ljusa korfönster och enklare färgsättning. 2008 renoverades kyrkan på nytt och anpassats till vår tids behov. Den fick en varmare färgsättning och enligt pastoratet så har de försökt att låta de olika tidsepokerna rymmas tillsammans.  

Törngrens krukmakeri startade sin keramikverkstad 1789 och drevs sedan av sju generationer inom familjen Törngren. Verkstaden representerar verkligen ett unikt kulturarv och Falkenberg har haft en mycket stark krukmakartradition. Under storhetstiden i mitten av 1800-talet var 13 verkstäder igång samtidigt. Bara Törngrens fanns kvar in i modern tid och produktionen upphörde först 2014. Att Falkenberg under 1700- och 1800-talen blev ett regionalt centrum för krukmakeri berodde till stor del på den goda tillgången på lergodslera längs med Ätrans stränder. Lokalerna finns kvar i mitt gamla stan men är tyvärr inte öppna för besökare. Men gå gärna förbi, här finns en del föremål utställda i fönstren.

Falkenberg är idag en lugn och mysig stad men så har det inte alltid varit. Krig, anfall och bränder har drabbat staden. Ruinerna efter borgen Falkenberg vittnar om en spännande historia. Danskarnas borg Vid Tullbrons östra fäste finns ruinerna efter den försvarsborg som kallades Falkenberg. Den byggdes mot slutet av 1200-talet, vid åns sista fors mot västerhavet. Delar av Halland hörde vid denna tid till Danmark. Borgen var länge den danska kungamaktens utpost mot norr. Borgen anfölls flera gånger och brändes slutgiltigen ner av Engelbrekts bondehär 1434. Bara ruinerna kvar Borgruinen och försvarsvallarna runt borgen var länge mycket större och mer framträdande än idag. I samband med att Tullbron byggdes på 1700-talet togs sten från borgen. På 1880-talet drogs Mellersta Hallands Järnväg rakt över borgen. För att järnvägen skulle kunna gå plant så sprängde man bort en del av borgen. Det du nu ser är källaren av ett fyrkantigt befästningstorn som utgjorde den viktigaste byggnaden i en större försvarsanläggning. Legenden om Ätrajungfrun När borgen ödelades gömde sig en Ätrajungfru tillsammans med de kvarglömda skatterna i en underjordisk gång. Där blev hon instängd av nedrasande murar. Det sägs vara en ande i form av en tupp som vakar över skatterna och gör dem osynliga för alla skattsökare. Men... om Falkenberg en gång skulle råka i nöd kommer tuppen att gala och jungfrun vakna ur sin sömn. Då kommer hon att överlämna skatten till Falkenberg.

Många är de Falkenbergare och besökare som har roat sig på nöjespalatset Gustaf Bratt genom åren. Men när huset byggdes 1861 förvarades spannmål här i väntan på export till utlandet. Husets historia Spannmålsmagasinet byggdes av Anders G. Hellman som var en av de första att börja sälja havre till utlandet. Under 1800-talets slut uppfördes hela nio spannmålsmagasin i Falkenberg. I mitten av 1800-talet planterade Falkenbergarna tallar och satte upp sandstängsel för att få bukt med flygsanden som gjorde det svårt att odla längs kusten. I takt med att åkrarna blev fler och större ökade också försäljningen av havre till andra länder. Mellan 1860 och 1865 fördubblades nästan mängden. Dessutom hade hamnen byggts ut vilket gjorde det möjligt för större fartyg att lägga till i Falkenberg. Gustaf Bratt tar över Efter andra världskrigets slut var tiden som sädesmagasin över och andra våningen hyrdes ut till en äggexportör vid namn Gustaf Bratt. Han köpte ägg från landsbygden som han fraktade till lagret där de packades i trälådor för att sedan skeppas till utlandet. Fastigheten fungerade som lagerlokal från 1954 till 1969. Restaurang och nattklubb I slutet av 60-talet hittade en ny verksamhet in i byggnaden. Den övre våningen började användas som diskotek 1969. Ett par år senare var även våning ett klar och idag är detta Sveriges äldsta nattklubb som fortfarande är i drift. Här finns idag även en fin restaurang.

Över Ätran tornar Sveriges vackraste stenbro upp sig och står där tryggt, oavsett vattennivå och virvlande strömmar. Ta en promenad på Falkenbergs mest kända byggnadsverk. Ett måste att besöka Har du en stund över så ställ dig vid bron och titta ut över Ätran. Den brusar, glittrar och lever sitt eget liv. Lägg händerna på den tjocka muren och känn historiens vingslag. Historia Tullbron började byggas 1756 och stod klar fem år senare. Tidigare hade det bara funnits en enkel träbro vid Garvareforsen. Den förstördes ofta av is och vårfloder och var i mitten av 1700-talet i mycket dåligt skick. Landshövding Hummelhielm fick då tillstånd och medel av kungen för att bygga en ny bro av sten. Arkitekten hette Carl Hårleman och efter hans död fullföljde Carl Cronstedt ritningarna. Murarmästare Friedrich August Rex från Göteborg anlitades för byggnationen. Hur Tullbron fick sitt namn Fram till 1914 fick man betala tull för att passera bron, därav namnet Tullbron. Brotullen arrenderades ut och intäkterna gick till brons underhåll och arrendatorns uppehälle. På 1940-talet fanns det planer på att bredda bron för att klara den ökande trafiken. Så blev det dock inte och Tullbron är sedan 1984 förklarat som byggnadsminne.

Går du över Rådhustorget kan du göra flera intressanta stopp på vägen. Här hittar du Fontänskulpturen "Salami och Zulamith", Falkenbergs Stadshus, Stenskulpturen "Himlajord", "Spegelbänk med solitär" samt "Historisk kavalkad". Historia Stig Blomberg, Salami och Zulamith, 1965 Fontänskulpturen Salami och Zulamith i brons avbildar Salami och Zulamith från Zacharias Topelius dikt Vintergatan från 1852. När de älskade Salami och Zulamith dog hamnade de långt ifrån varandra på var sin stjärna i himlen. I tusen år så byggde de med omotståndlig tro och så blev Vintergatan byggd en strålig stjärnebro som famnar himlens högsta valv och zodiakens ban och binder samman strand vid strand av rymdens ocean. De älskade kunde äntligen mötas igen. Falkenbergs Stadshus Stockholmsarkitekten Lennart Tham vann tävlingen om Falkenbergs nya stadshus som stod färdigt 1959 och invigdes 1960. Thams gestaltiska mönster och hans särskiltformgivna ljusstolpar, bildar tillsammans med Rådhuset och Stadshuset en genomtänkt helhet. Tore Heby, Himlajord Vid entrén till Stadshuset står stenskulpturen Himlajord. Den är utförd i bohusgranit av Tore Heby (1933-2017). Himlajord är en visa av Evert Taube som handlar om Falkenbergaren Gustaf Löfgrens äventyrliga liv. Han föddes 1860 och lär ha sagt att man i Falkenberg hade två alternativ: att bli sjöman eller krukmakare. Redan som 13-åring gick han till sjöss och bosatte sig så småningom i Australien. När Evert Taube träffade honom där 1928 fick han inspiration till visan, som varje dag kl 12.00 spelas på klockspelet på Stadshusets södra fasad. Lone Larsen, Spegelbänk med solitär, 2000 Mot Stadshusets strama södra fasad finns den enkla Spegelbänk med solitär, utförd i skånsk mörk diabas, av konstnären Lone Larsen (f. 1955). Erik Olsen, Historisk kavalkad, 1959 Historisk kavalkad pryder fasaden man passerar på väg till Kommunstyrelsesalen. Verket i kopparsmide skildrar Falkenbergs utveckling med början i medeltidens fiske, sjöfart och handel. Konstnären Olsen (1901-1986) var medlem i Halmstadgruppen. Text: RIAN Designmuseum

Severin Nilson var en konstnär från Asige som levde 1846-1918. Han ägnade det mesta av sitt liv åt att fånga Ätradalen på duk och med hjälp av sin kamera. Hans ateljéstuga är bevarad i sitt ursprungliga skick och där inne finns fotografier, målningar och teckningar. Öppet under Ekomuseets dagar första helgen i augusti.

På Knobesholms säteri nära Asige by startades ett tunnbinderi i slutet av 1800-talet. Här kan du se hur en småindustri i bygden en gång såg ut. I tunnbinderiet tillverkades förr smördrittlar till traktens mejerier. Fabriken är restaurerad och vid visningar får du se hur det gick till att tillverka drittlar. Öppet under Ekomuseets dagar första helgen i augusti.

På en höjd i Vessigebro med slående vacker utsikt ligger en välbevarad maltkölna. Du kanske inte vet vad en maltkölna är för något? Det är inte så konstigt, det finns inte så många kvar. I det gamla bondesamhället tillverkade en sitt öl själv och till det behövdes det malt. Den röktes och torkades här i maltkölnan. Besök maltkölnan i Åhs Ta en tur hit och lär dig mer om gamla tiders bondesamhälle. Det är en fin plats med bord och bänk att sitta vid om du har med dig picknick. Maltkölnan är byggd i sten och inuti finns en stor ugn som kallas galten. Den kan du se genom gallergrinden som sitter för öppningen. När du närmar dig tänds en lampa där inne. Bredvid maltkölnan finns en tavla av vessigebrokonstnären Alf Johansson, där kan du se några av de viktiga stegen i processen och läsa om hur det hela gick till. Här fick ölet sin smak och färg Efter juletid och några månader framåt var det dags för bygdens folk att köra till kölnan för mältning av säd till sitt öl. Först blötlades säden, sedan värmdes den så den började gro. Varje dag rördes det om i maltet för att få en jämn groning. När groningen var klar breddes maltet ut på galtens mältekarm och ugnen eldades upp. Rök från enris gav maltet både smak som färg. Man eldade dygnet runt och eldvakten fick ligga på halm inne i kölnan. Det låter ganska otroligt för oss i dag, men vid den här tiden utgjorde öl ca en tredjedel av hela näringsintaget. Så då kan en förstå hur viktiga dessa inrättningar var. Obs! Låt inte barnen klättra upp på maltkölnan eftersom det kan ramla ner stenar.

Vill du uppleva en plats som hämtad ur en saga av Astrid Lindgren? Du vet det där klassiska svenska odlingslandskapet. Ett rött torp, en gärdesgård en sommarvarm grusväg, allt omgivet av skir grönska. Då ska du packa kaffekorgen och bege dig till naturreservatet Björkekullen. En bra plats för nyfikna Björkekullen är ett gammalt torpställe och här kan du vandra omkring och titta på byggnader och odlingslandskap. Marken i området innehåller mycket sten och här har flera generationer lantbrukare skapat ett imponerande system av gärdesgårdar, odlingsterrasser och rösen. Vi brukar börja våra utflykter till Björkekullen med att gå omkring bland husen, här finns mycket att se på och prata om, vilken funktion de olika byggnaderna har haft och vilket slit det måste ha varit att bygga de stora stenmurarna. Ta ett dopp Följ grusvägen ner mot Björkasjö så kommer du fram till en jättefin liten badplats med sandbotten. Här finns också möjlighet att grilla på anvisad plats och här brukar vi passa på att fika. En längre promenad Om du vill så kan du gå runt hela Björkasjö, vandringsstigen runt sjön ingår i Åkulla bokskogars vandringssystem och är 5,5 km lång. Den här stigen är inte barnvagnsvänlig och den passar från ca 7 år. En familj brukar ta sig runt på ungefär två timmar tillsammans med barn. Björkekullen är ett fint utflyktsmål året runt, men passar kanske ändå bäst under sommaren för den som vill ta sig ett dopp i sjön.

I det här lilla huset malde gårdarna i trakten sitt mjöl. För 200 år sedan fick en klara av hela kedjan själv, från odling och förädling till förvaring och tillagning. Ta med barnen på en trevlig liten utflykt till detta historiska spår. Vattenkraften maler mjölet Förr i tiden hade varje by en egen skvaltkvarn. Skvaltorna kunde utnyttja vattenkraften även i bäckar genom att de hade ett liggande vattenhjul och var byggda över bäckarna. För att få tillräckligt med vatten för att driva kvarnen dämde man upp bäcken och släppte på vattnet de dagar man malde. Skvaltkvarnen i Axtorna är väl bevarad och är ca 200 år gammal. Ett nytt halmtak lades i början av 2000-talet, i övrigt är allt original. Välkommen att gå in och kika!

Vid den vackra Tjärnesjön ligger en välbevarad kvarnmiljö från 1700-talet. Platsen är väl värd ett stopp med utställning i byggnaderna och fina omgivningar att promenera i. Historierik plats Kärnebygds kvarn uppfördes någon gång i början av 1700-talet och här maldes säd mot betalning. Sågen kom till ungefär hundra år senare. Kvarnen drevs av ett stort kvarnhjul och du kan gå in i både kvarnen och sågen. 1914 installerades en elgenerator som drevs av sågturbinerna. Det var också då som byggnaderna fick sin nuvarande utformning. På 1960-talet lades verksamheten ner. Gör ett besök Här finns bord och bänkar att fika vid och fin natur att promenera i. Byggnaderna är öppna och här finns mer att läsa i en utställning. Precis intill hittar du Viktors Affärshus med gårdsbutik och boende.

Krigsflygplan och bombangrepp över Falkenberg känns avlägset idag men under andra världskriget var hotet överhängande. Askome luftvärnstorn spejar fortfarande ut över nejderna och påminner oss om de oroliga krigsåren. Minne från krigsåren Under andra världskriget byggdes i Sverige flera luftvärnstorn för att skydda viktiga samhällsfunktioner. Tornet i Askome restes för att skydda Ätrafors vattenkraftstation mot bombangrepp. De flesta tornen är nu rivna, men det här tornet har Askome hembygdsförening fått överta av Fortifikationsverket för att bevara för framtiden. Gör ett besök Parkering och skylt finns vid vägen. Det är en kort promenad upp till tornet där du finner en vidunderlig utsikt och en plats med bord och bänkar för fikapausen.

Kvarnen ligger vackert över Högvadsån som är ett biflöde till Ätran. Kvarnhjulen har nu stannat, men här mals det foder till så sent som för bara något år sedan. Fiske i Högvadsån Kvarnen har stannat men den vackra stenbron och byggnaden finns kvar. Nydala kvarn är nu ett populärt ställe för fiske och här finns både lax, öring, gädda, abborre och flera andra arter. Under sommaren lyfter man upp laxar, väger dem och hjälper dem sedan vidare i sin vandring förbi kvarnen. Har du tur får du se någon av de fiskar som är på väg upp i Högvadsån för att leka.