Människor har i alla tider samlats kring måltiden. Kalas, picknick i naturen, bröllop, restaurangbesök. Men de allra viktigaste kanske ändå avnjuts i vardagen? Mellanmålet med barnen efter skolan. En helt vanlig kvällsmat med sina föräldrar.
Eller den där återkommande frukosten med vännerna.
Klockan är strax efter klockan åtta i slutet av augusti och en man äter frukost vid ett av de stora träborden på Bageri Säf i Falkenberg. Doften av nybakat bröd är påtaglig, radion står på och lokalens väggklocka hörs tydligt.
Entrébjällran plingar. En gråhårig man beställer frukost och ansluter till den ensamme mannen. Två minuter senare ljuder bjällran igen. Ännu en man, och en till. Fem minuter senare hörs inte längre vare sig radion eller väggklockan. Skratten avlöser varandra och det går inte två meningar i rad utan vänskapliga gliringar, ordvitsar och ännu mer skratt.
Tio personer blir de den här dagen. Inklusive en fru. Alla är välkomna. Gänget som först simmat på Klitterbadet, bastat och sedan var och en i sin takt, tagit sig till Bageri Säf på Västra Gärdet. Simskolan kallar de sig.
Hade någon uteblivit hade de fått reda på det i gruppchatten kvällen innan.
”Vi är så pass gamla att det är gott att nån håller koll på en”, säger Uffe Andersson innan gliringarna och skratten kommer som en hagelskur.
Uffe ler, tar det med ro och fortsätter: ”Jag och Stefan satt i bastun på tennisklubben. Det var när han skulle bli pensionär för första gången. Då bestämde vi att vi skulle börja simma och ta en fika efteråt”. Elva år senare så håller de fortfarande på.
Stefan Gerhardsson fyller i: ”Hans blev nummer tre när han gick i pension. Lars där borta är rookien i gänget. Han var sist att sluta jobba”.
För elva år sedan var det Västra Bageriet som det åts frukost på. När de stängde så gjordes några utsvängningar till andra bagerier och fik innan Säf tog över lokalen och blev den naturliga träffpunkten. Uffe äter alltid en smörfralla och dricker en kopp kaffe. Stefan tar en surdegsfralla och oftast te.
”Det är konstigt att man inte kan tänka sig att äta indiskt två dagar i rad men samma frukost kan man stoppa i sig varje dag i 60 år”
Simskolan tippar stryktipset ihop. Lyckas ansvarige tippare få mer än tio rätt så får han fortsätta tippa nästa vecka. Stefan har rekordet då han fick tippa i hela tio veckor.
”Men fråga vem som har fått tretton rätt två gånger då!”, ropar Uffe och trots att frågan inte ställs är svaret uppenbart med tanke på hans leende.
Lika oregelbundet som det anslöts till gruppen strax efter klockan åtta, lika sporadiskt lämnas det efter frukosten. Någon ska spela padel. En ska spela golf.
”Det bästa är nog tugget. Och att vi har koll på varandra”, säger Uffe.
Innan allt för många lämnar så frågas det ifall inte någon fyller år idag. Då får man nämligen bjuda på kaka.
Stefan utvecklar Uffes svar. ”Det blir av att man faktiskt åker och simmar också. Grupptrycket behövs i den här åldern”, fortsätter Stefan.
Gruppen nickar instämmande.
”Och så har de hjärtstartare här på Säf också”, avslutar han och de kvarvarande brister ut i skratt som så många gånger tidigare under frukosten.
